Det har bakats rågbröd, frukostbröd, danskt rågbröd, rågbröd helt utan jäst samt frallor. Och allt detta sedan fredag kväll.
Dessutom står en deg och puttrar just nu som ska bli tomatbröd. Det är ett otroligt gott bröd som passar till mycket. Jag tycker att det blir bäst om man gör en toast eller baguetter. Det är även otroligt gott att använda till soppor.
Ska man äta det naturellt passar det bäst med endast smör eller någon vällagrad ost till.
Som om det inte vore nog har jag också startat surdegen till det glutenfria brödet nu. Hoppas att det flyter på lika bra som med förra gången. Hur det gick då hittar ni här: Glutenfri surdegsstart, Glutenfri surdeg dag 2 och Glutenfritt surdegsbröd
Ska vi gå igenom alla bröden då?
I fredags sattes iaf en deg som var full med linfrö, solrosfrö och sesamfrö. Den fick kalljäsa över natten och sen var tanken att jag skulle baka den på morgonen för vi skulle ha med bröden till en fikakorg.
Tyvärr jäste den alldeles för långsamt så jag och Felicia fick åka iväg på vår fotboll som vi skulle iväg på och frun min fick ta hand om bakningen.
Det hände nästan ingenting med bröden. Dock blev de iaf gräddade.
När vi skulle fika lite efter fotbollsmatchen så var det väldigt lyxigt att plocka fram ljumna småbröd och dela dem och bre på lite smör. Enda smolken i den bägaren var att de hade nästan inte jäst någonting alls. Vad det berodde på är jag inte helt säker på men jag tror att det kan ha berott på att degen kändes otroligt styv då jag plockade ur den från kylen.
Vad det i sin tur berodde på kommer vi till senare i det här inlägget.
 |
| Frukostbröden före bakningen. Theodore var snäll och hjälpte till och doppade de i en fröblandningen med linfrö, sesamfrö och solrosfrö. |
På fredagen gjorde jag även en blötläggning till danskt rågbröd.
Det danska rågbröd är otroligt populärt hos oss i Maxibageriet.
Jag har länge funderat på att prova att göra det hemma men andra bröd har hela tiden kommit i vägen.
Nu var det iaf dags att prova.
Jag hade följande ingredienser i blötläggningen:
50g vetekross
50g rågkross
75g solrosfrö
50g linfrö
ca 250g vatten - det ska vara så mycket så det täcker alla frön.
Sedan gjorde jag även en där jag skållade fröna.
Det var samma mängd frön och kross som till blötläggningen här ovan men jag kokade upp vattnet före jag slog det över fröna.
Samma sak gäller med vattnet här. Alltså att det ska täcka fröna.
Tyvärr var vi borta hela lördagen då jag skulle döma en fotbollsmatch och sen blev det en sväng till svärmor på landet för lite grillat.
I söndags var det åter dags för fotboll.
Mycket av den varan nu. Tur att man tycker det är så otroligt kul och att tjejerna i laget verkligen börjar visa upp ett härligt spel på matcherna. Man blir stolt som ledare.
Det var matcher hela förmiddagen med start klockan tio.
Då allt äntligen var klart efter matchernas slut så hann klockan bli strax efter två.
Så fort jag kom hem satte jag igång med det danska rågbrödet där fröblandningen nu hade fått stått sedan i fredags.
Då jag fortfarande knådar degarna för hand så blev det till att fundera ut hur jag skulle lösa problemet med att degen till ett danskt rågbröd är väldigt kladdig.
Jag fick helt enkelt hitta på ett eget recept.
Efter att suttit och plockat fram och tillbaks med ingrediensmängderna i ett kalkylblad fastnade jag för följande recept:
Blötläggningen från dag 1
300g rågsurdeg
250g vatten
550g vetemjöl
350g grovt rågmjöl
125g sirap - jag använde mörk brödsirap
25g jäst
25g salt
Sedan var det bara att börja knåda och knåda och knåda.
Så länge som jag knådade den degen tror jag aldrig att jag knådat en deg förrut.
Sedan fick den ligga och vila i ca en timme innan jag delade på den och slog upp limpor.
Det blev fyra limpor av degen. Tre av dem lade jag i en ugnsfast form och den fjärde provade jag att fribaka istället.
Med facit i hand hade jag kunna fribaka alla bröden då de blev mycket bättre. Det är ju alltid lätt att vara efterklok då man har facit i hand.
Till den degen som jag använde de skållade fröna fick jag öka mängden mjöl med 50g vetemjöl och 50g grovt rågmjöl.
Anledningen till att jag provade en vanlig blötläggning och en skållning var för att se efter om det blev någon nämnvärd skillnad på bröden i slutändan.
Jag tycker inte att man kan smaka någon skillnad på dem och jag tyckte inte heller att det blev någon skillnad på inkråmet.
Tyvärr blev det lite mycket värme på första omgången bröd.
Det åtgärdades till andra avbakningen.
De sattes in på 275 grader men sen sänktes värmen direkt till 200 grader.
På jobbet kör vi ganska lång ångtid på bröden så för att få samma effekt här hemma använde jag både vatten och is i ugnen.
Jag har aldrig riktigt förstått varför en del använde is då de bakar hemma men nu fyllde den ju en riktigt bra funktion.
Någon av er som har någon bra anledning till varför man ska skålla fröna och krosset?
 |
| Brödet med blötläggning tillvänster och det med skållningen till höger. |
Nej, nu räcker det här med text för ikväll. Ni ska orka läsa allt också.
Jag återkommer förhoppningvis under morgondagen med hur rågbrödet utan jäst och frallorna blev. Under tiden får ni se hur "originalfrallorna" såg ut. Det är därifrån som jag lånade receptet. Jag gjorde precis som hon gjorde med en deg och sen gjorde jag även en deg med surdeg.
